Instruktör – Sempai, Sensei eller Shihan?
Vilket ord du skall använda för att tilltala din instruktör, beror på vilken grad han/hon har. Upp till och med andra dan (två guldstreck på svart bälte), använder du ordet Sempai. Från och med tredje dan (tre guldstreck på svart bälte) heter det Sensei och från och med femte dan är det Shihan. Läs mer om våra svenska Shihans.
Passets instruktör kallas Sempai/Sensei/Shihan, eller Sempai/Sensei/Shihan följt av instruktörens förnamn. På vissa pass finns det hjälptränare, även dessa tilltalas Sempai.

Respekt och hänsyn
I dojon visar vi varandra respekt och hänsyn. Vi är självklart tysta och lyssnar när Sempai pratar, och när vi arbetar tillsammans med någon anpassar vi oss efter denna.
P.g.a. risken för skador är det inte tillåtet att ha på sig smycken (t.ex. ringar eller örhängen) eller klockor under passet, och av samma orsak är det viktigt att hålla finger- och tånaglar kortklippta. Har man hijab får man inte ha nålar eller spännen i den.
Vi tränar alltid barfota, och skorna tas av innanför ytterdörren.

Osu
Osu är ett ord som används mycket inom Kyokushin och kan betyda nästan vad som helst men aldrig nej.
Först och främst säger vi osu, och bugar oss mot Shomen (den vägg där porträttet av kyokushinriktningens grundare, Sosei Oyama, hänger), när vi stiger in och ut ur dojon. Osu är även ordet du använder för att bekräfta att du har hört och förstått din Sempais instruktioner under passet. Men, vi säger även osu när vi hälsar på varandra i entrén.

Om du måste gå ut ur dojon
Generellt sett stannar vi i dojon tills passet är slut. Om du måste gå ut, frågar du först Sempai om lov. Glöm inte att säga osu när du går ut, och kommer in igen.

Om du kommer för sent
Vi startar passet på utsatt tid. Man bör därför vara på plats i god tid innan, så att man t.ex. hinner byta om, tvätta händerna eller gå på toaletten m.m. Om du trots allt kommer försent, smyger du in och sätter dig i seiza med ryggen mot shomen samtidigt som du blundar. Sempai kommer att tala om för dig när det passar att du ansluter dig till gruppen. Du bugar dig och svarar osu. Är det fortfarande uppställning ställer du dig längst ner, oberoende av vilken bältesgrad du har; allt för att störa så lite som möjligt. Kommer du däremot mitt under själva inhälsningen, väntar du utanför dojon tills denna är klar.

Om du vill fråga något
Vill du ställa en fråga, räcker du bara upp handen och väntar tills Sempai ger dig ordet.

Bälten och dräkter
När man börjar träna karate behöver man inte ha en dräkt (gi), men på sin första gradering måste man ha det. Eftersom alla har vita dräkter används bälten som en markering för grad och därmed hur långt man har kommit.
Som nybörjare är du ograderad och har vitt bälte. Efter första graderingen får du bära orange bälte och erhåller graden 10 Kyu. Barn har bälten som är orange med vitt streck och deras grader kallas Mon. Knattar har vitt bälte och får ett streck på bältet efter sin första gradering.
Allteftersom du utvecklas och graderar så ändras din grad och därmed även färgen på ditt bälte. Inom karate räknar man ned, dvs ju lägre siffra ju högre grad och ju längre har man tränat.

Rätta till dräkten
Av tradition vänder du dig lite åt sidan när du ska rätta till din dräkt eller knyta om ditt bälte.

In- och uthälsning
Detta går alltid till på samma sätt oavsett vilket pass man är på och var i världen man är. Man ställer alltid upp i bältesordning, vilket betyder att den som har högst grad står längst fram till höger och övriga deltagare rättar in sig i led efter denna person.
Högst grad är svart bälte, därefter brunt, grönt, gult, blått, orange, vitt. Om en person har ett vitt streck på bältet är det en markering för en högre grad.
Om ett barn och en vuxen har samma grad står den vuxna före barnet.
Under in- och uthälsning sitter man i seiza, det innebär att man sitter på knä på golvet (kvinnor med knäna ihop och män med avstånd mellan knäna). Händerna är knutna i sidorna.